Regler om vårdnad av barn och umgänge återfinns i föräldrabalkens 6 kap. Som huvudregel gäller att barn till ogifta föräldrar står under moderns vårdnad, men att båda föräldrarna efter anmälan kan bli vårdnadshavare. Barn till gifta föräldrar står under båda föräldrarnas vårdnad. Efter äktenskapsskillnad är också vårdnaden gemensam om ej någon av föräldrarna yrkat att ensam få vårdnaden. Är föräldrarna oense om vårdnaden skall domstolen anförtro vårdnaden åt den förälder som är bäst lämpad som vårdnadshavare. Den som ej har vårdnaden har rätt till umgänge med barnet och domstol kan förordna på vilka tider detta skall ske om föräldrarna ej kan enas. Är det tvist mellan föräldrarna om vårdnaden sker en vårdnadsutredning efter domstolens förordnande. Vid utredningen kan det bli aktuellt att höra barn om deras vilja förutsatt att barnet uppnått erforderlig mognad.
Innehållsförteckning
Inledande bestämmelser
Vårdnadshavare
Annan vårdnadshavare än
föräldrar
Vårdnadens utövande
Barnets boende
Umgänge
Förfarandet i
mål och ärenden om vårdnad eller umgänge
1 § Barn har rätt
till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning
för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning
eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47).
2 § Barn står under
vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden
åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består
till dess att arnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap.
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden
och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare
svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder,
utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande
försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för
någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt
eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.
Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska förhållanden finns bestämmelser
i 9-15 kap. Lag (1994:1433).
2 a § Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt detta
kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt
vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken för
att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller
annars far illa skall beaktas. Lag (1998:319).
2 b § Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende och
umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och
mognad. Lag (1998:319).
3 § Barnet står från
födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra,
och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap med varandra,
står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan
har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.
Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna står barnet även därefter
under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den gemensamma vårdnaden upplöses enligt
5, 7 eller 8 §. Skall barnet även efter domen på äktenskapsskillnad stå under
båda föräldrarnas vårdnad, skall rätten i domen erinra om att vårdnaden alltjämt
är gemensam. Lag (1994:1433).
4 § Står barnet under
vårdnad av endast en av föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden,
skall rätten på talan av dem båda förordna i enlighet med deras begäran, om
inte gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.
Föräldrarna kan få gemensam vårdnad också genom registrering hos skattemyndigheten
efter anmälan av dem båda
1. till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna en faderskapsbekräftelse,
eller
2. till skattemyndigheten under förutsättning att förordnande om vårdnaden inte
har meddelats tidigare och att föräldrarna och barnet är svenska medborgare.
Lag (1991:487).
5 § Står
barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och vill någon av dem
få ändring i vårdnaden, skall rätten efter vad som är bäst för barnet förordna
att vårdnaden skallvara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna.
Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig
det.
Frågor om ändring i vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av en av
föräldrarna eller båda. I mål om äktenskapsskillnad får rätten utan yrkande
anförtro vårdnaden om barnet åt en av föräldrarna, om gemensam vårdnad är uppenbart
oförenlig med barnets bästa. Lag (1998:319).
6 § Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en avdem, får
de avtala att vårdnaden skall vara gemensam eller att en av dem skall ha vårdnaden
om barnet. Avtalet skall gälla, omdet är skriftligt och socialnämnden godkänner
det enligt andra stycket.
Har föräldrarna avtalat om gemensam vårdnad, skall socialnämnden godkänna avtalet,
om det inte är uppenbart
oförenligt med barnets bästa. Innebär avtalet att en av föräldrarna skall ha
ensam vårdnad, skall nämnden godkänna avtalet, om det som har överenskommits
är till barnets bästa.
Lag (1998:319).
6 a § har upphävts genom lag (1998:319).
.
7 § Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig
till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet
på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall
rätten besluta om ändring i vårdnaden.
Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs i första
stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam.
Brister också den föräldern i omsorgen om barnet på det sätt som sägs i första
stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till en eller två särskilt förordnade
vårdnadshavare.
Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall rätten i fall som avses
i första stycket flytta över vårdnaden till den andra föräldern eller, om det
är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.
Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas på talan av socialnämnden
eller, utan särskilt yrkande, i mål om äktenskapsskillnad mellan föräldrarna
eller i andra mål enligt
5 §. Lag (1998:319).
8
§ Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än
föräldrahemmet och är det uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet
får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot
barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt
förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet.
Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av
socialnämnden. Lag (1994:1433).
9 § Om barnet står
under vårdnad av båda föräldrarna och en av dem dör, skall den andra föräldern
ensam ha vårdnaden. Om båda föräldrarna dör, skall rätten på anmälan av socialnämnden
eller när förhållandet annars blir känt anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt
förordnade vårdnadshavare.
Om barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör,
skall rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden
anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en
eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Lag (1994:1433).
10 § Står barnet
under vårdnad av en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare och vill någon
av barnets föräldrar eller båda få vårdnaden överflyttad till sig, skall rätten
besluta efter vad som är bäst för barnet. Rätten får dock inte flytta över vårdnaden
till föräldrarna gemensamt, om någon av dem motsätter sig gemensam vårdnad.
Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av
båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av socialnämnden. Lag (1994:1433).
10a § Om vårdnadshavare
skall förordnas särskilt, utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad,
trygghet och en god fostran. Den som är underårig får inte förordnas till vårdnadshavare.
Två personer kan utses att gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra
eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.
För syskon skall samma person utses till vårdnadshavare, om inte särskilda skäl
talar mot det.
Om vårdnadshavare skall förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller
en av dem har gett till känna vem de önskar till vårdnadshavare, skall denna
person förordnas, om det inte är olämpligt. Lag (1994:1433).
10b § En särskilt
förordnad vårdnadshavare har rätt att på begäran bli entledigad från uppdraget.
Om barnet har två särskilt förordnade vårdnadshavare och någon av dem vill att
vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem
eller båda anförtro vårdnaden åt en av dem efter vad som är bäst för barnet.
Rätten kan också i mål om äktenskapsskillnad mellan vårdnadshavarna utan yrkande
förordna om vårdnaden enligt vad som nu har sagts, om gemensam vårdnad är uppenbart
oförenlig med barnets bästa. Lag (1994:1433).
10c § En särskilt
förordnad vårdnadshavare skall entledigas, om han eller hon vid utövandet av
vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller av någon annan
orsak inte längre är lämplig som vårdnadshavare.
Om barnet har två särskilt förordnade vårdnadshavare och den ena entledigas
eller dör, skall den andra ensam ha vårdnaden. Om båda vårdnadshavarna entledigas
eller dör, skall rätten utse en eller två andra personer att vara särskilt förordnade
vårdnadshavare.
Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas efter ansökan av
socialnämnden. Lag (1994:1433).
10d § har upphävts
genom lag (1998:319).
Vårdnadens utövande
11 § Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets
personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande
ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.
Lag (1983:47).
12 § Barnet ingår
självt avtal om anställning eller annat arbete, men endast om vårdnadshavaren
samtycker till avtalet. Barnet får självt säga upp avtalet och, om barnet har
fyllt sexton år, utan nytt samtycke avtala om annat arbete av liknande art.
Barnet eller vårdnadshavaren får säga upp avtalet med omedelbar verkan, om det
behövs med hänsyn till barnets hälsa, utveckling eller skolgång. Har vårdnadshavaren
sagt upp avtalet av detta skäl, får barnet inte därefter träffa nytt avtal utan
vårdnadshavarens samtycke.
Om verkan av att barnet ensamt har träffat avtal om arbete utan att ha rätt
till det finns bestämmelser i 9 kap. 6 och 7 §§. Lag (1983:47).
13 § Står barnet
under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad som sägs i 11 eller 12 § gälla
dem tillsammans.
Är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad
att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas,
bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande
betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.
Lag (1983:47).
14 § Om
rätten för barn och vårdnadshavare att få stöd ochhjälp hos socialnämnden finns
bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620). Socialnämnden förmedlar kontakter
med andra rådgivande samhällsorgan. Lag (1998:319).
Barnets
boende
14 a § Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna, får rätten på talan
av en av dem eller båda besluta vem av
föräldrarna barnet skall bo tillsammans med. Avgörande skall vara vad som är
bäst för barnet. Föräldrarna får avtala om barnets boende. Avtalet skall gälla,
om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Avtalet skall godkännas,
om det som har överenskommits är till barnets bästa.
Umgänge
15 § Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor
tillsammans med.
Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge
med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses.
Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar.
Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon
annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.
Om barnet står
under vårdnad av båda föräldrarna och skall umgås med en förälder som det inte
bor
tillsammans med, skall den andra föräldern lämna sådana upplysningar om barnet
som kan främja umgänget, om
inte särskilda skäl talar mot det. Om barnet skall umgås med en förälder som
inte är vårdnadshavare eller med någon annan som står barnet särskilt nära,
skall upplysningar enligt första meningen lämnas av vårdnadshavaren. Lag (1998:319).
15 a § Rätten skall besluta om umgänge efter vad som är bäst för barnet.
Talan om umgänge får föras av en förälder som vill umgås med sitt barn. Om umgänge
begärs av någon annan, får talan föras av socialnämnden.
Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala
om barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med. Avtalet
skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Avtalet skall
godkännas, om det som har överenskommits är till barnets bästa.
Lag (1998:319).
15 b § Om barnet bor tillsammans med endast en förälder, skall den föräldern
ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge
med den andra föräldern. Det skall ske efter vad som är skäligt med hänsyn till
föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter.
En dom eller ett avtal om kostnaderna för resor kan jämkas av rätten för tiden
efter det att talan har väckts, om ändring i förhållandena föranleder det. Lag
(1998:319).
Förfarandet i mål
och ärenden om vårdnad eller umgänge
16 § Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad förföräldrar som inte
är gifta med varandra prövas av skattemyndigheten i den region där barnet är
folkbokfört. Anmälanskall göras skriftligen av båda föräldrarna.
Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos valfri skattemyndighet eller allmän
försäkringskassa.
Beslut av skattemyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Riksskatteverket får från skattemyndigheten ta över uppgiften att föra det allmännas
talan i länsrätt och kammarrätt. Riksskatteverket för det allmännas talan i
Regeringsrätten.
Lag (1998:713).
17 § Frågor
om vårdnad, boende eller umgänge tas upp av rätten i den ort där barnet har
sitt hemvist. Sådana frågor kan tas upp även i samband med äktenskapsmål. Om
det inte finns någon behörig domstol, tas frågorna upp av Stockholms tingsrätt.
Frågor om vårdnad som avses i 4, 5, 7, 8 och 10 §§ samt 10 b § andra stycket
samt frågor om boende och umgänge handläggs i den ordning som är föreskriven
för tvistemål. Frågan om fördelning av resekostnader enligt 15 b § skall anses
som en del av frågan om umgänge. Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna
eller en av dem och är föräldrarna överens i saken, får de väcka talan genom
gemensam ansökan.
Övriga frågor om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för domstolsärenden.
I mål om vårdnad och boende kan underhållsbidrag för barnet yrkas utan stämning.
Dom i mål om vårdnad, boende eller umgänge får meddelas utan huvudförhandling,
om parterna är överens i saken.
Lag (1998:319).
17 a § Föräldrar kan enligt 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) få hjälp
att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge.
Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan
föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § andra stycket skall
godkännas.
Vid sin prövning av föräldrarnas avtal skall socialnämnden se till att frågor
om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan hinder av sekretess
enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) är en annan socialnämnd
som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning
skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som skall
pröva avtalet.
Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas. Lag (1998:319).
17 b § Har en socialnämnd godkänt ett avtal om vårdnad, skall ett meddelande
om avtalets innehåll sändas samma dag till
1. skattemyndigheten i den region där barnet är eller senast har varit folkbokfört,
2. om avtalet gäller ett barn som har fyllt 15 år: Centrala studiestödsnämnden,
3. den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)
skall avgöra ett ärende
avseende vårdnadshavaren. Innebär avtalet att föräldrarna skall ha gemensam
vårdnad om barnet, skall meddelandet sändas till den försäkringskassa som modern
tillhör. Lag (1999:806).
18 § Föräldrar
kan enligt 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) genom samarbetssamtal få hjälp
att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.
I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt socialnämnden eller
något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att
nå enighet mellanföräldrarna.
Om rätten lämnar uppdrag enligt andra stycket, kan den förklara att målet skall
vila under en viss tid. Detsamma gäller om samarbetssamtal redan har inletts
och fortsatta samtal kan antas vara till nytta. Om det finns särskilda skäl,
kan rätten förlänga den utsatta tiden. Lag (1998:319).
19 § Rätten
skall se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.
Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge skall
socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till
upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig
att lämna rätten sådana upplysningar.
Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får rätten uppdra
åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den.
Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen
och bestämma en viss tid inom vilken utredningen skall vara slutförd. Om det
behövs, får rätten förlänga denna tid. Rätten skall se till att utredningen
bedrivs skyndsamt.
Den som verkställer utredning skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga
barnets inställning och redovisa den för rätten.
Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart
att barnet inte kan ta skada av att höras.
Lag (1998:319).
20 § I mål
eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge får rätten besluta om vårdnad,
boende eller umgänge för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en dom
eller ett beslut som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett
avtal om frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden. Rätten skall besluta
efter vad som är bäst för barnet.
Beslut enligt första stycket får meddelas utan huvudförhandling. Innan beslutet
meddelas skall motparten få
tillfälle att yttra sig i frågan. Rätten kan inhämta upplysningar från socialnämnden
i frågan. Har rätten meddelat ett beslut som ännu gäller när målet eller ärendet
skall avgöras, skall rätten ompröva beslutet.
Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en dom som
har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av rätten. Lag
(1998:319).
21 § I mål
eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge kan rätten, i samband med att
den meddelar dom eller beslut i saken och om det finns särskilda skäl, på yrkande
av en part förelägga motparten vid vite att lämna ifrån sig barnet. Har vite
förelagts i samband med beslut som avses i 20 § första stycket, kan rätten förordna
att föreläggandet skall gälla
omedelbart.
Beslut om föreläggande enligt första stycket får överklagas endast i samband
med överklagande av domen eller beslutet om vårdnad, boende eller umgänge.
Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan av den
part som har begärt föreläggandet.
Lag (1998:319).
22 § I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge gäller i fråga
om rättegångskostnader andra och tredje styckena i stället för 18
kap. 1-7 §§ rättegångsbalken.
Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock förpliktas
att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad, om han eller
hon har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken
eller om det annars finns särskilda skäl.
Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens rättegångskostnad
och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde förfarit på ett sådant
sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken och därigenom vållat kostnaden
helt eller delvis, kan han eller hon förpliktas att tillsammans med parten ersätta
kostnaden. Rätten kan besluta om detta även om någon part inte yrkar det.
Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet handläggs i högre rätt.
Lag (1998:319).
