UNDERHÅLL

Underhållsskyldighet föreligger dels mot make, dels mot barn. I vissa länder föreligger även underhållsskyldighet mot föräldrar. Detta är sedan många år avskaffat i Sverige. Tidigare gällde underhållsskyldigheten gentemot make även efter äktenskapsskillnad. Numera föreligger rätt till underhåll för make efter äktenskapsskillnad endast i undantagsfall och är sällan i praktiken förekommande. Nedan återges bestämmelserna dels för underhållsregler mellan makar i äktenskap, dels efter äktenskapsskillnad, dels till barn. Regler om underhållsbidrag till makar återfinnes i äktenskapsbalken reglerna om underhåll till barn i föräldrabalken. Vad gäller underhåll till barn är även bestämmelserna om underhållsstöd (tidigare bidragsförskott) av största intresse.

Innehållsförteckning

A UNDERHÅLL MELLAN MAKAR
Under äktenskapet
Underhåll efter äktenskap
Jämkning av avtal

B UNDERHÅLL TILL BARN
Föräldrars underhållsskyldighet
Skyldighet att utge underhållsbidrag
Underhåll för förfluten tid
Jämkning av underhåll
Rättegång mm

C UNDERHÅLLSSTÖD
Inledande bestämmelser
Förutsättningar för underhållsstöd
Underhållsstödetsstorlek
Ansökan om underhållsstöd
Utbetalning
Anmälningsskyldighet om ändrade förhållanden
Ändring av underhållsstöd
Återkrav
Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige
Beräkning av återbetalningsbelopp
Inkomst till grund för återbetalning
Anstånd och eftergift
Ränta
Behörig försäkringskassa
Överklagande
Övrigt
Övergångsbestämmelser

6 kap. Underhåll (Mellan makar)

1 § Makarna skall, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses. Om underhåll till barn finns bestämmelser i föräldrabalken.

2 § Om det som den ena maken skall bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, skall den andra maken skjuta till de pengar som behövs.

3 § Det som den ena maken med tillämpning av 1 och 2 §§ har erhållit av den andra maken för sitt personliga behov är den förstnämnda makens egendom.

4 § Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas det medel för familjens underhåll, får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens
inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upphört eller om det finns fullmäktig, förmyndare, god man eller förvaltare som har rätt att företräda den sjuka eller bortavarande maken i dessa angelägenheter.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet inte
förelåg. Lag (1988:1254).

5 § Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet, får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken.

6 § Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall den ena maken fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till den andra maken.

Domstolen får, när makarna inte varaktigt bor tillsammans, förplikta en av makarna att lämna bohag till den andra maken att användas av denne. Skyldigheten omfattar dock bara det bohag som tillhörde makarna eller någon av dem när samlevnaden upphörde. Avtal som efter domstolens beslut ingås med tredje man om egendomen inskränker inte nyttjanderätten till bohaget.

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

7 § Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.

Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till dennes förmåga och övriga omständigheter.

Har den ena maken svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts eller finns det andra synnerliga skäl, har den maken rätt till underhållsbidrag av den andra maken för längre tid än som anges i andra stycket.

8 § Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall betalas fortlöpande. Finns det särskilda skäl, får domstolen dock bestämma att bidraget skall betalas med ett engångsbelopp.

9 § Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

10 § Rätten att kräva ut ett fastställt underhållsbidrag upphör tre år efter den förfallodag som ursprungligen gällde.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige försatts i konkurs på grund av en ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen även därefter tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

Har ansökan om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion gjorts före den tidpunkt som anges i första stycket, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Om ackord kommer till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för underhållsbidraget skett eller konkursansökan gjorts inom den tid som nu har angetts, gäller andra stycket.

Avtal som strider mot denna paragraf är ogiltiga. Lag (1996:765).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

11 § En dom eller ett avtal om underhåll får jämkas av domstolen, om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats. För tiden innan talan har väckts får dock jämkning mot en parts bestridande göras endast på det sättet att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad får endast om det finns synnerliga skäl höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Underhållsbidrag i form av engångsbelopp får inte jämkas mot en parts bestridande.

Ett avtal om underhåll får också jämkas av domstolen, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl.

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

7 kap. Föräldrabalken Om underhållsskyldighet till barn

1 § Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. Lag (1978:853).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

2 § En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern

1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller

2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.

Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.

Vårdnadshavaren får företräda barnet i frågor om underhållsbidrag, även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också förmyndare har rätt att företräda barnet. Avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse. Lag (1994:1433).

3 § När underhållsbidrag bestäms enligt 2 § får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra fjärde styckena.

Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med. Med make jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppet utgör dock 60 procent av basbeloppet.

Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt varje hemmavarande barn förbehålla sig ett belopp som, tillsammans med vad som utges till barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande basbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet. Lag (1978:853).

4 § Har förälder som enligt 2 § skall betala underhållsbidrag haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn, får föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig ett avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med 1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för vistelsen. Sådant avdrag får dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Det sammanlagda avdragsbelopp som tillgodoräknas föräldern vid ett tillfälle skall, om det slutar på örestal, avrundas till närmast lägre krontal.

Föreligger särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor för avdragsrätten än som anges i första stycket. Mot parts bestridande får sådant förordnande dock inte meddelas för tiden innan talan har väckts.

Rätt till avdrag föreligger ej i fall då underhållsbidraget har fastställts med beaktande av att den bidragsskyldiga föräldern i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig. Lag (1979:1066).

5 § Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån.

Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som för förälder enligt 1 § men gäller ej till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige ej bor tillsammans med. Lag (1978:853).

6 § Om annan än den som enligt 2 § har att betala underhållsbidrag försummar sin underhållsskyldighet, kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till barnet. Lag (1978:853).

7 § Underhållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad.

Avtal om att underhållsbidrag för framtiden skall betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader är giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under arton år skall avtalet dessutom vara godkänt av socialnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt i riket, av socialnämnden i Stockholm.

Rätten får bestämma annat betalningssätt än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl.

Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp skall betalas till socialnämnden om barnet är under arton år. I fråga om sådan betalning tillämpas 4 kap. 6 § andra stycket tredje meningen.

Betalning i strid mot denna paragraf medför inte befrielse från skyldigheten att betala underhållsbidrag på föreskrivet sätt. Lag (1983:397).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

8 § Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det. Lag (1978:853).

9 §
Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad fem år efter den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som
anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.

Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning skett för underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt. Lag (1996:766).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

10 § Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl.

Har fastställt underhållsbidrag, som utges fortlöpande, under en tid av sex år inte ändrats till beloppet på annat sätt än som avses i 1 § lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten för tiden efter det att talan har väckts ompröva vad som har bestämts om underhållet, utan att anledning till jämkning enligt första eller andra stycket behöver åberopas.

Dom eller avtal om underhållsbidrag för tid intill dess barnet har nått en viss ålder utgör inte hinder att pröva frågan om bidrag för tiden därefter. Lag (1978:853).

11 § Socialnämnd, som enligt 2 kap. 1 § skall sörja för att faderskapet till barn fastställs, skall se till att barnet
tillförsäkras underhåll. Lag (1981:26).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

12 § Talan om underhåll till barn upptas av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål eller mål om vårdnaden om barn.

Finns ej behörig domstol enligt första stycket, upptas målet av Stockholms tingsrätt. Lag (1978:853).

13 § Två eller flera mål om skyldighet för någon att utge underhållsbidrag till barn får handläggas i en rättegång, om det är till nytta för utredningen eller prövningen. I sådant fall får domstol som enligt 12 § är behörig att uppta ett av målen utan hinder av nämnda paragraf uppta även det eller de andra, om talan i målen väcks vid domstolen och det är lämpligt att målen handläggs där.

Rätten kan besluta att åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket.

Har rätten att avgöra vilken av flera män som är far till ett barn, får talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft. Lag (1978:853).

14 § I mål om underhåll till barn har socialnämnd som enligt 11 § skall tillse att barnet tillförsäkras underhåll rätt att föra talan för barnet. Var och en som kan föra talan för barnet skall beredas tillfälle att yttra sig i målet.

Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av underhållstiden.

Underhåll till barn får ej mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för tid efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.Lag (1981:26).

15 § I mål om underhåll till barn får rätten, för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, besluta om underhållet efter vad som är skäligt. Skyldighet att utge bidrag får dock åläggas någon endast om det finns sannolika skäl för att bidragsskyldighet föreligger. Har fråga om underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får beslut om skyldighet att utge bidrag inte meddelas, om flera män är instämda i målet.

Beslut enligt första stycket kan meddelas utan huvudförhandling. Innan beslutet meddelas, skall motparten få tillfälle att yttra sig i frågan. Har rätten meddelat ett beslut, skall den ompröva det när målet avgörs.

Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av rätten. Lag (1987:790).

16 § Har någon genom skriftlig, av två personer bevittnad handling åtagit sig att till barn för vilket faderskapet skall fastställas utge underhållsbidrag för tid intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet om verkställighet på grund av förbindelse att utge underhåll enligt denna balk.

Beträffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 15 § har meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn. Lag (1979:339).

17 § Om rätt för den som har betalt underhållsbidrag att få ersättning av allmänna medel finns bestämmelser i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. Lag (1979:339).

18 § Har en man haft kostnader för ett barns försörjning därför att han har varit att anse som eller antagits vara barnets far, men fastställs att en annan man är far till barnet, har den förstnämnde endast om det finns särskilda skäl rätt till ersättning av den andre för kostnaderna. Lag (1979:339).

19 § I mål om underhåll till barn gäller följande avvikelser från 18 kap. rättegångsbalken, om barnet förlorar målet.

Om det finns särskilda skäl, får förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Finns det inte sådana skäl och har barnet i rättegången företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, skall föräldern i stället för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad. Lag (1985:358).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Lag (1996:1030) om underhållsstöd

Inledande bestämmelser

1 § Upphör att gälla U:2001-01-01/
Underhållsstöd lämnas till barn enligt bestämmelserna i denna
lag.

1 § Träder i kraft I:2001-01-01/
Underhållsstöd lämnas till barn enligt bestämmelserna i
denna lag.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem
som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller
också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om
handläggning av ärenden, m.m. Lag (1999:822).

2 § I denna lag avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.
- Med förälder som har vårdnaden om ett barn likställs i lagen den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.

Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas

3 § Upphör att gälla U:2001-01-01/
Ett barn har rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte bor
tillsammans eller den ena föräldern är avliden. Det krävs dessutom
att barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna
(boföräldern) samt att boföräldern bor här i landet och, om barnet är
underårigt, är vårdnadshavare för barnet.

Ett barn har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt bor
och är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade
vårdnadshavare som bor här i landet eller hos någon eller några som
bor här i landet och som var särskilt förordnade vårdnadshavare för
barnet, när det fyllde 18 år. Vad som i lagen sägs om boförälder
gäller då den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.
Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa fall.

Är barnet inte svensk medborgare, krävs för rätt till
underhållsstöd, utöver vad som anges i första och andra styckena, att
boföräldern eller barnet vistas här sedan minst sex månader. Ett barn
som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om den
som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar att
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Om
boföräldern sänds av en statlig arbetsgivare till ett annat land för
att arbeta för arbetsgivarens räkning, skall barnet och boföräldern
under utsändningstiden anses bosatta i Sverige.

Vad som sägs i tredje stycket om krav på vistelse här i landet sedan
minst sex månader gäller inte, om något annat är särskilt
föreskrivet.

3 § Träder i kraft I:2001-01-01/
Ett barn har rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte
bor tillsammans eller den ena föräldern är avliden. Det krävs
dessutom att barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos en av
föräldrarna (boföräldern) samt att boföräldern bor här i landet
och, om barnet är underårigt, är vårdnadshavare för barnet.

Ett barn har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt
bor och är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade
vårdnadshavare som bor här i landet eller hos någon eller några
som bor här i landet och som var särskilt förordnade
vårdnadshavare för barnet, när det fyllde 18 år. Vad som i
lagen sägs om boförälder gäller då den eller de särskilt
förordnade vårdnadshavarna. Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 §
tillämpas inte i dessa fall. Lag (1999:822).

4 § Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om
- 1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till barnet fastställt,
- 2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig förälder, denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det belopp som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till barnet,
- 3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll,
- 4. boföräldern trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs, eller
- 5. barnet har rätt till barnpension efter en bidragsskyldig förälder på grund av 8 kap. 2 § eller 14 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

5 § När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress anses de bo tillsammans, om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat. Föräldrar som är gifta med varandra anses bo tillsammans även om de inte är folkbokförda på samma adress, om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat.
- Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att föräldrarna bor tillsammans måste den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visa att de inte gör det.

6 § Underhållsstöd lämnas från och med den månad under vilken föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
- Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken barnet fyllt 18 år eller till och med den tidigare månad under vilken rätten till stöd annars upphört.

7 § /Upphör att gälla U:2001-07-01/
Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet går i
skolan när han eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången
innan han eller hon fyller 19 år. Förlängt underhållsstöd lämnas så
länge barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349), dock längst till och med
juni det år då barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid
än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till
förlängt underhållsstöd.

Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses
i 4 §. Härvid skall vad som sägs om boföräldern i 4 § 1 och 4 gälla
den studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte
heller, om den studerande har ingått äktenskap.

Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att
den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och
med den månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt
underhållsstöd lämnas dock inte för längre tid tillbaka än en månad
före ansökningsmånaden.

7 § /Träder i kraft I:2001-07-01/
Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet
går i skolan när han eller hon fyller 18 år eller återupptar
skolgången innan han eller hon fyller 19 år. Förlängt
underhållsstöd lämnas så länge barnet bedriver studier som ger
rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), dock längst till och med juni det
år då barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än
åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till
förlängt underhållsstöd.

Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som
avses i 4 §. Härvid skall vad som sägs om boföräldern i 4 § 1
och 4 gälla den studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd
föreligger inte heller, om den studerande har ingått äktenskap.

Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det
att den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit
skolgången till och med den månad under vilken rätt till stöd
upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas dock inte för längre tid
tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Lag (1999:1407).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Underhållsstödets storlek

8 § Underhållsstöd till ett barn lämnas med 1 173 kronor per månad. Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i rätt ordning betalar ett underhåll till barnet som motsvarar lägst det belopp som skulle ha fastställts enligt 24-28 §§, avräknas detta belopp från underhållsstödet.
- Om barnet växelvis bor varaktigt hos båda föräldrarna eller om sökanden i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor per månad med avräkning för det belopp som skulle ha fastställts, om 24-28 §§ hade tillämpats på inkomsten hos den av föräldrarna som inte är boförälder.
- Om ett barn bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt första stycket.

9 § Om underhållsbidrag har fastställts enligt föräldrabalken i form av ett engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per månad.
- Om den bidragskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, skall detta belopp räknas av från underhållsstödet i stället för vad som sägs i 8 § första stycket andra meningen.

10 § Om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid en tillämpning av 25-27 §§, skall underhållsstödet minskas med ett belopp som motsvarar hälften av inkomsten. I stället för den minskning av framräknat belopp som anges i 26 § andra stycket skall beloppet minskas med 48 000 kronor.
- Om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts avdrag med ett visst belopp vid fullgörande av sin återbetalningsskyldighet, skall kommande underhållsstöd minskas med motsvarande belopp.

11 § Underhållsstöd lämnas inte för sådan kalendermånad då barnet under hela månaden
- 1.på statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och logi,
- 2. bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller
- 3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten.
Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Ansökan och beslut

12 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos den allmänna försäkringskassan. Ansökan om förlängt underhållsstöd skall göras av den studerande.
- Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömningen av barnets rätt till stöd och en försäkran på heder och samvete att de lämnade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte själv kan lämna en sådan försäkran, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga personer som är förtrogna med förhållandena.

13 § När underhållsstöd sökts skall försäkringskassan
omedelbart sända meddelande om ansökan till den
bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes
vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelandet skall
innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig
muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon
har något att invända mot ansökan eller har något att anföra i
fråga om återbetalningsskyldighet enligt 21 §. I meddelandet
skall även underrättelse lämnas om innehållet i 3, 4, 8-10 och
21-28 §§. Lag (1998:1770).

14 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse lämnas om innehållet i 18 och 20 §§.
- Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalningsskyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne skall också underrättas om innehållet i 23, 29 och 30 §§ denna lag samt 7 kap. 2 a § föräldrabalken.

15 § Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till underhållsstöd men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger och underhållsstöd är av väsentlig betydelse för barnet, skall försäkringskassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att stöd skall betalas ut med ett skäligt belopp.

- Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller att stöd skall lämnas med ett lägre belopp än som har betalats ut enligt första stycket, är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att betala tillbaka överskjutande belopp i andra fall än när
- 1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat en felaktig utbetalning, eller
- 2. han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig.
- Även i fall som avses i andra stycket kan återbetalningsskyldighet efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Utbetalning

16 § Underhållsstöd skall betalas ut av försäkringskassan månadsvis i förskott. Om det belopp som skall betalas ut för ett barn en viss månad är lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas belopp som slutar på öretal till närmast lägre krontal.
- Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 14 § har delgetts beslut om återbetalningsskyldighet, har betalat underhåll till barnet för en viss månad, skall motsvarande belopp dras av från underhållsstödet för den månaden.
- Om det underhållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har lyfts inom sex månader efter utgången av den månaden, är underhållsstödet förverkat.

17 § Underhållsstödet betalas ut till boföräldern. Har två särskilt förordnade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt, utbetalas underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren eller, om vårdnadshavarna begär det, till den manlige vårdnadshavaren.
- Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.
- Om det finns synnerliga skäl, får underhållsstödet på framställan av socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa.

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Anmälningsskyldighet

18 § Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.

Ändring av beslut

19 § Försäkringskassan skall besluta om indragning eller nedsättning av underhållsstödet, om något förhållande har inträffat som föranleder att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp.
- Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller minskas, kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Återkrav

20 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har betalats ut till. Om det finns särskilda skäl, får dock försäkringskassan efterge återkravet helt eller delvis.
- Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige

21 § När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, skall denne återbetala ett belopp till staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet. Återbetalningsskyldigheten fastställs av försäkringskassan i enlighet med 24-28 §§ samtidigt som eller snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas.
- Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 8 § första stycket andra meningen eller 8 § andra stycket tillämpas eller om underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i form av ett engångsbelopp. Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tillämpning av 31 § därför övervägs, behöver återbetalningsskyldighet inte fastställas.
- Återbetalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 31 § och aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt 13 § sändes till den bidragsskyldige.

22 § Har försäkringskassan enligt 15 § beslutat om underhållsstöd för tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige för motsvarande tid.
- Om underhållsstöd har lämnats till ett barn och det pågår ett mål om fastställande av faderskap till barnet, får den man som är instämd åläggas återbetalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att han är far till barnet. Beslut om återbetalningsskyldighet får dock inte meddelas, om flera män är instämda i målet.
- Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt första eller andra stycket, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.
- Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt för en man och frias han senare från faderskapet till barnet, har han rätt att få tillbaka vad han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betalningsdag.

23 § Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller
22 § skall erläggas till försäkringskassan förskottsvis för
kalendermånad. Underhåll som har betalats till barnet innan den
bidragsskyldige delgavs beslutet om återbetalningsskyldighet
får dock, i den mån det svarar mot underhållsstödet, avräknas
från vad som skall erläggas till försäkringskassan.

Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en
sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en
kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får
han eller hon vid fullgörande av sin återbetalningsskyldighet
tillgodoräknas ett avdrag som försäkringskassan bestämmer
enligt vad som föreskrivs om underhållsbidrag i 7 kap. 4 §
första stycket föräldrabalken. Avdrag medges endast om anmälan
om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre månader från
utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos den
bidragsskyldige upphörde. Lag (1998:324).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

24 § Återbetalningsskyldighet enligt 21 § skall för varje barn
som har rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst
belopp per år. Beloppet skall motsvara det procenttal av den
bidragsskyldiges inkomst som anges i det följande. Vid
bestämmandet av procenttalet skall hänsyn tas till samtliga
barn för vilka den bidragsskyldige är underhållsskyldig enligt
7 kap. 1 § föräldrabalken.

Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 §
föräldrabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet
fjorton, elva och en halv respektive tio procent. Föreligger
underhållsskyldighet för fler än tre barn skall procenttalet
motsvara det tal som erhålls, om man dividerar summan av
trettio och antalet barn utöver tre med det totala antalet
barn. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två
decimaler.

Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga
vad som lämnas i underhållsstöd till barnet under den tid
återbetalningsskyldigheten avser.

Om det belopp som skall betalas för ett barn under en månad
slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal.
Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 100 kronor,
bortfaller återbetalningsskyldigheten. Lag (1999:396).

25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i
enlighet med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap.
2 § taxeringslagen (1990:324) och med utgångspunkt i

1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 §
inkomstskattelagen (1999:1229),

2. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt andra
stycket, och

3. överskott av en näringsverksamhet beräknat enligt tredje
stycket.

Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital enligt
41 kap. 12 § inkomstskattelagen skall ökas med andra gjorda
avdrag i inkomstslaget än

1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar
kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 §
inkomstskattelagen,

2. uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av
bostad.

Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet enligt
14 kap. 21 § inkomstskattelagen skall

ökas med

a) avdrag för underskott för tidigare beskattningsår enligt 40
kap. inkomstskattelagen,

b) avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för
egen pension intill ett halvt prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

c) avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap.
inkomstskattelagen, och

d) avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.
inkomstskattelagen,

minskas med

a) återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och

b) återfört avdrag för avsättning till expansionsfond.
Lag (1999:1296).

26 § Till beloppen enligt 25 § skall läggas

1. studiemedel i form av studiebidrag,

2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga
förmögenhet som överstiger 900 000 kronor.

Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 72 000
kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till
grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
Lag (1999:396).

27 § När återbetalningsskyldighet fastställs för förfluten tid skall till grund för inkomstberäkningen enligt 25 § läggas det taxeringsbeslut som förelåg den eller de månader återbetalningsskyldigheten hänför sig till.

28 § Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 25-27 §§ bestämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bidragsskyldige har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.

29 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetalningsskyldighet.
30 § Återbetalningsbelopp som fastställts enligt 24-28 §§ skall
omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och
när grunden för tillämplig procentsats enligt 24 § ändras.

Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av
den bidragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan,
jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för
försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Bestäms
återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad den
bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för
samma tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig
till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kr,
betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms
återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad den
bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för
samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till
försäkringskassan.

Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller
delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.
Lag (1999:396).

31 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag är fastställt, inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Boföräldern skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, om försäkringskassan begär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som sägs om boföräldern i detta stycke i stället gälla barnet.
- I fall som avses i första stycket tillämpas även 23, 29 och 32-35 §§ samt 37 § tredje stycket. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäkringskassan. Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning.
- Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan tillfälle att i samband med försäkringskassans krav på betalning i enlighet med denna paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet.

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Anstånd

32 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis bevilja anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten. Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Därvid skall bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken tillämpas. Anstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.

33 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.
- Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetalning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan anståndsbeslutet upphört, inte skyldig att på grund av anståndet någon månad betala mer till försäkringskassan än det månadsbelopp som återbetalningsskyldigheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 24-28 §§ hade tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande belopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.

34 § Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som har beviljats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhållanden till försäkringskassan.

Eftergift

35 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden.

36 § Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp i rätt tid eller har beviljats anstånd med återbetalning, skall ränta betalas på skulden. Försäkringskassan behöver inte kräva betalning för räntebelopp som avser kortare dröjsmål med betalning. Före varje kalenderår fastställer regeringen den ränta som skall gälla.
- Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand avräknas på upplupen ränta.

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Behörig försäkringskassa

37 § Upphör att gälla U:2001-01-01/
Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas av den allmänna
försäkringskassa som boföräldern är inskriven hos eller skulle ha
varit inskriven hos, om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring varit uppfyllt.

Finns det ingen behörig försäkringskassa enligt första stycket eller
har barnet fyllt 18 år, prövas ärendet av den försäkringskassa hos
vilken barnet är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet, om det
uppfyllt det nämnda åldersvillkoret.

Frågor om återbetalningsskyldighet och om minskning av
underhållsstöd enligt 10 § andra stycket prövas dock av den
försäkringskassa som den bidragsskyldige är inskriven hos eller
skulle ha varit inskriven hos, om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen
om allmän försäkring varit uppfyllt. Är den bidragsskyldige inte
inskriven och skulle han eller hon inte heller under angiven
förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, skall
Stockholms läns allmänna försäkringskassa pröva dessa frågor.

37 § Träder i kraft I:2001-01-01/
Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas av den allmänna
försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen
(1999:799) skall avgöra ett ärende avseende boföräldern.

Om barnet har fyllt 18 år, prövas ärendet av den
försäkringskassa som skall avgöra ett ärende avseende barnet.

Frågor om återbetalningsskyldighet och om minskning av
underhållsstöd enligt 10 § andra stycket prövas dock av den
försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen skall
avgöra ett ärende avseende den bidragsskyldige. Lag (1999:822).

Överklagande

38 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något
annat anges i beslutet.

Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas
beslut samt överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas
också i ärende enligt denna lag. Lag (1998:104).

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Övrigt

39 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.

40 § I ärende enligt denna lag får delgivning inte ske genom
kungörelse enligt 15 § delgivningslagen (1970:428).
Lag (1998:1770).

41 § Beslut om återbetalningsskyldighet och ränta får verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken.

42 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är
föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de
allmänna försäkringskassorna tillämpas också i fråga om
försäkringskassornas handläggning av underhållsstöd
enligt denna lag.

Följande bestämmelser i lagen om allmän försäkring
tillämpas också i ärenden enligt denna lag:

17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner och
bistånd enligt socialtjänstlagen,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller
nedsättning av ersättning,

20 kap. 8 § första-tredje styckena och 9 § om
skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.

Bestämmelserna i 20 kap. 8 § första-tredje styckena
om skyldighet att lämna uppgifter och i 20 kap. 8 §
fjärde stycket om utredningsåtgärder tillämpas också i
fråga om den bidragsskyldige. Lag (1997:286).

43 § Upphör att gälla U:2001-01-01/
Regeringen får

1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt tillämpning
av denna lag, och

2. förordna att barn som inte har något medborgarskap eller som är
politisk flykting skall ha samma rätt till underhållsstöd som svenskt
barn.

43 § Träder i kraft I:2001-01-01/
Regeringen får

1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt
tillämpning av denna lag, och

2. förordna att barn som är politisk flykting skall ha samma
rätt till underhållsstöd som annat barn enligt denna lag.
Lag (1999:822).

Övergångsbestämmelser

1996:1030

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas första
gången i fråga om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet som
avser tid efter den 31 januari 1997.

2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
Bidragsförskott och bidrag enligt de upphävda lagarna lämnas dock för
tid före den 1 februari 1997.

3. De upphävda lagarna med undantag av 22 § första stycket,
såvitt avser bestämmelserna om avgörande av
socialförsäkringsnämnd, och 22 § andra stycket lagen (1964:143)
om bidragsförskott tillämpas även i fortsättningen i fråga om
bidragsförskott och bidrag som lämnats enligt dessa lagar.
Lag (1998:1770).

4. Den som för januari 1997 uppbär bidragsförskott eller bidrag
enligt någon av de upphävda lagarna skall utan särskilt beslut anses
ha fått rätt till underhållsstöd enligt den nya lagen, om inte
försäkringskassan beslutar något annat. Beslut om bidragsskyldigs
återbetalningsskyldighet skall dock meddelas enligt den nya lagen.

5. Det belopp som betalas in enligt ett beslut om
återbetalningsskyldighet enligt den nya lagen skall, sedan avräkning
har skett för upplupen ränta enligt 36 § andra stycket i den nya
lagen, i första hand avräknas på fordringar som har uppkommit enligt
de upphävda lagarna.

1996:1350

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter
i 26 § första stycket gäller dock fortfarande i fråga om
skattepliktig förmögenhet som hänför sig till tid före 1996 och
inkomster som hänför sig till tid före 1998. Lag (1997:1318).

1998:104

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning
av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.

1999:396

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999 och tillämpas
första gången i fråga om återbetalningsskyldighet som avser tid
efter den 31 januari 2000.

2. Om en bidragsskyldigs inkomst av kapital har ökats till
följd av ett tidigare medgivet uppskovsavdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad och avdraget
medgivits vid en taxering som legat till grund för
fastställande av återbetalningsskyldighet enligt 25 § i dess
äldre lydelse får kapitalinkomsten minskas med ett belopp
motsvarande uppskovsavdraget.

1999:822

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om
underhållsstöd för tid före ikraftträdandet.

1999:1296

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången i fråga om 2002 års taxering.
- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - - - - -

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Övergångsbestämmelser

1996:1030
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31 januari 1997.
2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Bidragsförskott och bidrag enligt de upphävda lagarna lämnas dock för tid före den 1 februari 1997.
3. De upphävda lagarna tillämpas även i fortsättningen i fråga om bidragsförskott och bidrag som har lämnats enligt dessa lagar.
4. Den som för januari 1997 uppbär bidragsförskott eller bidrag enligt någon av de upphävda lagarna skall utan särskilt beslut anses ha fått rätt till underhållsstöd enligt den nya lagen, om inte försäkringskassan beslutar något annat. Beslut om bidragsskyldigs återbetalningsskyldighet skall dock meddelas enligt den nya lagen.
5. Det belopp som betalas in enligt ett beslut om återbetalningsskyldighet enligt den nya lagen skall, sedan avräkning har skett för upplupen ränta enligt 36 § andra stycket i den nya lagen, i första hand avräknas på fordringar som har uppkommit enligt de upphävda lagarna.

Åter till detta dokuments innehållsförteckning

Äktenskapets rättsverkningarÄktenskapsskillnad Vårdnad