(Register: Ingår
inte i lagen)
Inledande bestämmelser
Anställningsavtalet
Tidsbegränsad anställning
Provanställning
Uppsägning från
arbetsgivarens sida
Uppsägningstid
Lön och andra
förmåner under uppsägningstiden
Besked om att tidsbegränsad
anställning inte kommer att fortsätta
Avskedande
Lön och andra
förmåner under permittering
Turordning vid uppsägning
Företrädesrätt
till återanställning
Förhandlingar m.m.
Avgång med pension m.m.
Tvister om giltigheten av uppsägningar
eller avskedanden m.m.
Skadestånd
Preskription
Rättegången
Övergångsbestämmelser
1 § Denna lag gäller
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.
Från lagens tillämpning undantas dock
1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig
ställning,
2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,
3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens
hushåll,
4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete. Lag
(1992:324).
2 § Om det
i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med
stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från
denna
lag, skall dessa föreskrifter gälla.
Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker
arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag.
Genom ett kollektivavtal får det göras avvikelser från 5, 5
a, 6, 22
och 25-27 §§. Har avtalet inte slutits eller godkänts av en central
arbetstagarorganisation, krävs dock att det mellan parterna i andra
frågor gäller ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts
av en
sådan organisation eller att ett sådant kollektivavtal tillfälligt
inte gäller. Under samma förutsättning är det också
tillåtet att
genom ett kollektivavtal bestämma den närmare beräkningen av
förmåner
som avses i 12 §.
Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en
central arbetstagarorganisation får det även göras avvikelser
från
11, 15, 21, 28, 32, 33, 40 och 41 §§. Det är också tillåtet
att genom
ett sådant kollektivavtal göra avvikelser
1. från 6 a och 6 b §§ under förutsättning att avtalet inte
innebär
att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna
än som
följer av
-- rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning
av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares
rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller
delar av
verksamheter, eller
-- rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares
skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga
på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet,
2. från 30 a §, såvitt gäller besked enligt 15 §, och
3. från 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller den lokala
arbetstagarorganisationens rättigheter.
Avtal om avvikelser från 21 § får träffas även utanför
kollektivavtalsförhållanden, om avtalet innebär att kollektivavtal
som med stöd av fjärde stycket har träffats för verksamhetsområdet
skall tillämpas.
En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt tredje
eller fjärde stycket får tillämpa avtalet även på
arbetstagare som
inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men
sysselsätts i arbete som avses med avtalet. Lag (1996:1424).
3 § Vid tillämpning av 5 § andra stycket, 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§
gäller följande särskilda bestämmelser om beräkning
av
anställningstid:
1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från
en
arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen
tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna
vid
tidpunkten för övergången tillhör samma koncern.
2. En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett
företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår
från en
arbetsgivare till en annan genom en sådan övergång som omfattas
av 6
b §, får tillgodoräkna sig tiden hos den förre arbetsgivaren
när
anställningstid skall beräknas hos den senare. Detta gäller även
vid
byte av anställning i samband med konkurs.
3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2,
får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla
arbetsgivarna.
Vid tillämpning av 22, 26 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna
sig en extra anställningsmånad för varje anställningsmånad
som
arbetstagaren har påbörjat efter fyllda 45 år. Sammanlagt får
arbetstagaren dock tillgodoräkna sig högst 60 sådana extra
anställningsmånader.
Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § skall
anses ha
uppnått den anställningstid som fordras för besked enligt 15
§ och
företrädesrätt enligt 25 §. Lag (1996:1424).
Anställningsavtalet
4 § Anställningsavtal
gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad
anställning får dock träffas i de fall som anges i 5, 5 a och
6 §§.
Träffas i annat fall ett sådant avtal, kan arbetstagaren på
det sätt
som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet skall gälla
tills
vidare.
Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av
arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss
uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan
föregående
uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet
är
slutfört, om inte annat har avtalats eller följer av 5 § andra
stycket eller 6 §. I 33 § finns särskilda regler om avgång med
pension.
En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning,
om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden
mot
arbetstagaren.
I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande
avbryta anställningen med omedelbar verkan.
Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och
överlägga med arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation
samt
att tillämpa ett visst förfarande i samband med att ett
anställningsavtal ingås eller upphör följer av 6, 8-10,
15, 16, 19,
20 och 28-33 §§. Lag (1996:1424).
5 § Avtal
om tidsbegränsad anställning
får träffas i följande fall:
1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det
föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.
2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller
feriearbete.
3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under
två
år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.
4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja
sådan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
som skall pågå mer än tre månader.
5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om
arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att
avgå
från anställningen med ålderspension eller, om någon
sådan
avgångsskyldighet inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.
Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie
i sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår
anställningen till en tillsvidareanställning. Lag (1996:1424).
5 a § Avtal får även i andra fall än som avses i 5 §
träffas om
tidsbegränsad anställning (överenskommen visstidsanställning).
Avtal
om sådan anställning får beträffande en och samma arbetstagare
omfatta sammanlagt högst tolv månader under tre år, och ingen
avtalsperiod får vara kortare än en månad. Träffas avtal
om kortare
tid än en månad, gäller avtalet en månad.
I ett företag eller en verksamhet som tidigare inte har haft någon
arbetstagare får, när arbetstagare anställs första gången
och under
tre år därefter, avtal som avses i första stycket beträffande
en och
samma arbetstagare träffas för sammanlagt högst 18 månader
under tre
år.
En arbetsgivare får vid en och samma tidpunkt ha högst fem
arbetstagare anställda med överenskommen visstidsanställning.
Lag (1996:1424).
6 § Avtal får
även träffas om tidsbegränsad provanställning,
om prövotiden är högst sex månader.
Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta
efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas
till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta,
övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.
Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även
före prövotidens utgång. Lag (1994:1685).
6 a § Senast en
månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta skall arbetsgivaren
skriftligen informera arbetstagaren om de villkor som gäller för anställningen.
Om anställningstiden är kortare än en månad, är arbetsgivaren
inte skyldig att lämna sådan information.
Informationen skall innehålla följande uppgifter:
1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag
samt arbetsplatsen.
2. Arbetstagarens arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller tjänstetitel.
3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad
tid eller om den är en provanställning samt
a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,
b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag
eller de förutsättningar som gäller för att anställningen
skall upphöra,
c) vid provanställning: prövotidens längd.
4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen
skall betalas ut.
5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på
arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka.
6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.
7. Villkoren för arbetstagares stationering utomlands, om stationeringen
avses pågå längre än en månad.
Om förutsättningarna för anställningen ändras genom
ett beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren
och arbetstagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter
som avses i andra stycket, skall arbetsgivaren lämna ny skriftlig information
om ändringen inom en månad. Lag (1993:1496).
6 b § Vid övergång
av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från
en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter
och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden
som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya
arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är dock också ansvarig
gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som hänför
sig till tiden före övergången. Detta stycke gäller även
arbetstagare i allmän tjänst och på sjögående fartyg.
Första stycket gäller inte vid övergång i samband med konkurs.
Första stycket gäller inte heller ålders-, invaliditets- eller
efterlevandeförmåner.
Trots bestämmelserna i första stycket skall anställningsavtalet
och anställningsförhållandet inte övergå till en
ny arbetsgivare, om
arbetstagaren motsätter sig detta. Lag (1994:1685).
Uppsägning från
arbetsgivarens sida
7 § Uppsägning
från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.
En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt
att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.
Vid en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller
en del av en verksamhet som sägs i 6 b § skall övergången i
sig inte utgöra saklig grund för att säga upp arbetstagaren.
Detta förbud skall dock inte hindra uppsägningar som sker av ekonomiska,
tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbetsstyrkan
ingår.
Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför
sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på
omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än
två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller,
om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader
före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock
grunda uppsägningen enbart på omständigheter som han har känt
till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på
att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt
med underrättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga
skäl för att omständigheterna får åberopas. Lag (1994:1685).
8 § Uppsägning
från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.
I uppsägningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall
iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att
uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning
av uppsägningen. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt
till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt
och krävs det anmälan för att företrädesrätten
skall kunna göras gällande, skall det också anges.
9 § Arbetsgivaren
är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter
som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara
skriftlig, om arbetstagaren begär det.
10 § Uppsägningsbeskedet
skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt
att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat
brev till arbetstagarens senast kända adress.
Uppsägning anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen.
Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked har
sänts i brev enligt första stycket, anses uppsägning ha skett
tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran.
Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter
den då semestern upphörde.
Uppsägningstid
11 § För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta
uppsägningstid av en månad.
Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av
-- två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos
arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,
-- tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst
fyra år
men kortare än sex år,
-- fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst
sex år
men kortare än åtta år,
-- fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst
åtta år
men kortare än tio år, och
-- sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst
tio år.
Lag (1996:1424).
Lön och andra
förmåner under uppsägningstiden
12 § En arbetstagare
som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla
sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren
inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter
än tidigare. Lag (1984:1008).
13 § Om arbetsgivaren
har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande
under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren
från förmåner enligt 12 § första stycket avräkna
inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan
anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster
som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat
i annan godtagbar anställning. Lag (1993:718).
14 § En uppsagd
arbetstagare får inte förflyttas till annan ort under
uppsägningstiden, om arbetstagarens möjligheter att söka nytt
arbete
därigenom skulle icke obetydligt försämras.
Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare också rätt
till
skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner
för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt
söka arbete.
Besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsät
Besked om att tidsbegränsad
anställning inte kommer att fortsätta
15 § En arbetstagare som är anställd för begränsad tid
enligt 5
eller 5 a § och som inte kommer att få fortsatt anställning när
anställningen upphör, skall få besked av arbetsgivaren om detta
minst
en månad före anställningstidens utgång. En förutsättning
för rätt
till sådant besked är dock att arbetstagaren, när anställningen
upphör, har varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader
under de senaste tre åren. Är anställningstiden så kort
att besked
inte kan lämnas en månad i förväg, skall beskedet i stället
lämnas
när anställningen börjar.
Om en säsonganställd arbetstagare, som när anställningen
upphör har
varit anställd för viss säsong hos arbetsgivaren mer än
sex månader
under de senaste två åren, inte kommer att få fortsatt
säsonganställning vid den nya säsongens början, skall arbetsgivaren
ge arbetstagaren besked om detta minst en månad innan den nya
säsongen börjar. Lag (1996:1424).
16 § Besked enligt
15 § skall vara skriftligt.
I beskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för
det fall att arbetstagaren vill föra talan om att anställningsavtalet
skall förklaras gälla tills vidare eller yrka skadestånd för
brott mot 4 § första stycket. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren
har företrädesrätt till återanställning eller ej.
Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan
för att företrädesrätten skall kunna göras gällande,
skall det också anges.
Beskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte
skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas
i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.
17 § En arbetstagare
som har fått besked enligt 15 § första stycket har rätt till
skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner
för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt
söka arbete.
Avskedande
18 § Avskedande
får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden
mot arbetsgivaren.
Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren
har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse
lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse
inte lämnats, två månader före tidpunkten för avskedandet.
Arbetsgivaren får dock grunda avskedandet enbart på omständigheter
som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget
berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes
medgivande dröjt med underrättelsen eller avskedandet eller om det
finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas.
Lag (1993:1496).
19 § Avskedande
skall vara skriftligt.
I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta
för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet
är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av
avskedandet.
Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge
de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften
skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.
20 § Beskedet om
avskedande skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte
skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas
i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.
Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet. Om
arbetstagaren inte kan anträffas och ett besked om avskedande har sänts
i brev enligt första stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter
det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren
semester, anses avskedande ha skett tidigast dagen efter den då semestern
upphörde.
Lön och andra
förmåner under permittering
21 § En arbetstagare
som permitteras har rätt till samma lön och andra
anställningsförmåner som om arbetstagaren hade fått behålla
sina
arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd
av
att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är
sammanhängande
till sin natur. Lag (1984:1008).
Turordning vid uppsägning
22 § Vid uppsägning
på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.
Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för
varje enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden
av kollektivavtal, fastställs en särskild turordning för varje
avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på
samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas
en gemensam turordning för samtliga enheter på orten, om organisationen
begär det senast vid förhandlingar enligt 29 §.
Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje
arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare
med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare
med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre
ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering
beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning
för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga
kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Lag (1994:1685).
23 § Arbetstagare
som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har
beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren skall, om det kan
ske utan allvarliga olägenheter, få företräde till fortsatt
arbete oberoende av turordningen.
24 § har upphävts
genom lag (1984:1008).
Företrädesrätt
till återanställning
25 § Arbetstagare
som har sagts upp på grund av arbetsbrist har
företrädesrätt till återanställning i den verksamhet
där de tidigare
har varit sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts
för begränsad tid enligt 5 eller 5 a § och som på grund av
arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning
för
företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit anställd
hos
arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre
åren eller, när det gäller företrädesrätt till
ny säsonganställning
för en tidigare säsonganställd arbetstagare, sex månader
under de
senaste två åren och att arbetstagaren har tillräckliga
kvalifikationer för den nya anställningen.
En arbetstagare kan inte göra gällande sin företrädesrätt
till
återanställning, om en återanställning skulle strida mot
5 § första
stycket 3 eller 5 a §.
Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då
uppsägning skedde eller
besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket
och därefter till dess nio månader har förflutit från
den dag då
anställningen upphörde. Vid säsonganställning gäller
företrädesrätten
i stället från tidpunkten då besked lämnades eller skulle
ha lämnats
enligt 15 § andra stycket och därefter till dess nio månader har
förflutit från den nya säsongens början. Har under de nu
nämnda
tidsperioderna företaget, verksamheten eller en del av verksamheten
övergått till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång
som omfattas
av 6 b §, gäller företrädesrätten mot den nya arbetsgivaren.
Företrädesrätten gäller även i de fall att den tidigare
arbetsgivaren
försatts i konkurs.
Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i
arbetsgivarens verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller
företrädesrätten anställning inom den enhet och det avtalsområde
där
arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde.
Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall
inom en arbetstagarorganisations avtalsområde företrädesrätten
gälla
arbetsgivarens samtliga enheter på orten, om organisationen begär
det
senast vid förhandlingar enligt 32 §. Lag (1996:1424).
25 a § En deltidsanställd arbetstagare som har anmält till
sin
arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre
sysselsättningsgrad, dock högst heltid, har trots 25 § företrädesrätt
till sådan anställning. Som förutsättning för företrädesrätten
gäller
att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den
deltidsanställde anställs med en högre sysselsättningsgrad
och att
den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de
nya
arbetsuppgifterna.
Om arbetsgivaren har flera driftsenheter, gäller företrädesrätten
anställning inom den enhet där arbetstagaren är sysselsatt på
deltid.
Företrädesrätten gäller inte mot den som har rätt till
omplacering
enligt 7 § andra stycket.
En arbetstagare kan inte göra gällande sin företrädesrätt,
om
anställningen skulle strida mot 5 § första stycket 3 eller 5 a §.
Lag (1996:1424).
26 § Om
flera arbetstagare har företrädesrätt till återanställning
enligt 25 § eller företrädesrätt till en anställning med
högre
sysselsättningsgrad enligt 25 a §, bestäms turordningen dem emellan
med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid
hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har
företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid.
Vid lika
anställningstid ger högre ålder företräde. Lag (1996:1424).
27 § Har besked
om företrädesrätt till återanställning lämnats
enligt 8 § andra stycket eller 16 § andra stycket, kan företrädesrätt
inte göras gällande innan arbetstagaren har anmält anspråk
på företrädesrätt hos arbetsgivaren.
En arbetstagare som antar ett erbjudande om återanställning behöver
inte tillträda den nya anställningen förrän efter skälig
övergångstid.
Om arbetstagaren avvisar ett erbjudande om återanställning som skäligen
borde ha godtagits, har arbetstagaren förlorat sin företrädesrätt.
Förhandlingar m.m.
28 § En arbetsgivare
som är bunden av kollektivavtal och som träffar avtal om tidsbegränsad
anställning för arbete som avses med kollektivavtalet, skall snarast
underrätta den berörda lokala arbetstagarorganisationen om anställningsavtalet.
Underrättelse skall lämnas även när kollektivavtal tillfälligt
inte gäller.
Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om anställningstiden
är högst en månad.
29 § I fråga
om en arbetsgivares skyldighet att förhandla före beslut om uppsägning
på grund av arbetsbrist, permittering eller återintagning efter
permittering gäller 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet.
30 § En arbetsgivare
som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av omständigheter
som hänför sig till arbetstagaren personligen skall underrätta
arbetstagaren om detta i förväg. Gäller underrättelsen uppsägning
skall den lämnas minst två veckor i förväg. Gäller
den avskedande skall den lämnas minst en vecka i förväg. Är
arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen
varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.
Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör
har rätt till överläggning med arbetsgivaren om den åtgärd
som underrättelsen och varslet avser. En förutsättning är
dock att överläggning begärs senast en vecka efter det att underrättelsen
eller varslet lämnades.
Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa
uppsägning eller avskedande förrän överläggningen har
avslutats. Lag (1989:963).
30 a § En arbetsgivare
som ger en arbetstagare besked enligt 15 § om att en tidsbegränsad anställning
skall upphöra skall samtidigt varsla den lokala arbetstagarorganisation
som arbetstagaren tillhör.
Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning
med arbetsgivaren om beskedet. Lag (1989:963).
31 § En arbetsgivare
som avser att ge en arbetstagare besked om att en provanställning skall
avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning
skall underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg.
Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med
underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren
tillhör.
Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning
med arbetsgivaren om beskedet.
32 § En arbetsgivare
som avser att anställa en arbetstagare, när
någon annan har företrädesrätt till återanställning
i verksamheten
eller företrädesrätt till en anställning med högre
sysselsättningsgrad, skall först förhandla med den berörda
arbetstagarorganisationen på det sätt som anges i 11-14 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller när
fråga
uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som skall få
återanställning eller en anställning med högre sysselsättningsgrad.
Lag (1996:1424).
Avgång med pension m.m.
33 § En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall lämna sin
anställning när arbetstagaren uppnår den ålder som medför
skyldighet
att avgå med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet
inte finns, vid fyllda 67 år, skall skriftligen ge arbetstagaren
besked om detta minst en månad i förväg.
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin
anställning i samband med att arbetstagaren får rätt till hel
förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
skall
arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart
arbetsgivaren har fått kännedom om pensionsbeslutet.
En arbetstagare som har fyllt 65 år eller uppnått den lägre
ålder
som medför skyldighet att avgå med ålderspension har inte rätt
till
längre uppsägningstid än en månad och har inte heller företrädesrätt
enligt 22, 23, 25 och 25 a §§. Lag (1996:1424).
Tvister om giltigheten av uppsägningar
eller avskedanden m.m.
34 § Om en arbetstagare
sägs upp utan saklig grund, skall uppsägningen förklaras ogiltig
på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock ej, om uppsägningen
angrips endast därför att den strider mot turordningsregler.
Uppkommer tvist om en uppsägnings giltighet, upphör ej anställningen
till följd av uppsägningen förrän tvisten har slutligt avgjorts.
Arbetstagaren får inte heller avstängas från arbete på
grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen annat
än om det finns särskilda skäl. Arbetstagaren har rätt till
lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen
består.
Domstol kan för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen
skall upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid den senare
tidpunkt som domstolen bestämmer eller att en pågående avstängning
skall upphöra.
35 § Har en arbetstagare
blivit avskedad under omständigheter som inte ens skulle ha räckt
till för en giltig uppsägning, skall avskedandet förklaras ogiltigt
på yrkande av arbetstagaren.
Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen
trots avskedandet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts.
Har en domstol meddelat beslut enligt andra stycket, får arbetsgivaren
inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter
som har föranlett avskedandet. Arbetstagaren har rätt till lön
och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen
består.
36 § Ett anställningsavtal,
som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket, skall förklaras
gälla tills vidare på yrkande av arbetstagaren.
Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen
trots avtalet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren
har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så
länge anställningen består.
37 § Om en domstol
genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat en uppsägning eller
ett avskedande, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från
arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen
eller avskedandet.
Skadestånd
38 § En arbetsgivare
som bryter mot denna lag skall betala inte bara lön och andra anställningsförmåner
som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för
skada som uppkommer. En arbetstagare är skadeståndsskyldig om han
eller hon inte iakttar den uppsägningstid som anges i 11 § första
stycket.
Skadestånd enligt första stycket kan avse både ersättning
för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning
som lagbrottet innebär. Ersättning för förlust som avser
tid efter anställningens upphörande får under alla förhållanden
bestämmas till högst det belopp som anges i 39 §.
Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt
falla bort.
39 § Om en arbetsgivare
vägrar att rätta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigförklarat
en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad
anställning skall gälla tills vidare, skall anställningsförhållandet
anses som upplöst. Arbetsgivaren skall för sin vägran betala
skadestånd till arbetstagaren enligt följande bestämmelser.
Skadeståndet beräknas med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda
anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet
upplöses och bestäms till ett belopp motsvarande
16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid,
24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid,
32 månadslöner vid minst tio års anställningstid.
Har arbetstagaren fyllt 60 år, höjs beloppet så att det motsvarar
24, 36 respektive 48 månadslöner.
Skadeståndet får dock inte bestämmas så att beloppet
beräknas efter flera månadslöner än som motsvarar antalet
påbörjade anställningsmånader hos arbetsgivaren. Har arbetstagaren
varit anställd mindre än sex månader, skall beloppet likväl
motsvara sex månadslöner.
Preskription
40 § En arbetstagare
som avser att yrka ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande,
skall underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det
att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått
något sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket
eller 19 § andra stycket, uppgår dock tidsfristen till en månad
och räknas från den dag då anställningen upphörde.
Om en arbetstagare gör gällande att ett anställningsavtal har
tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket och avser att yrka
förklaring att avtalet skall gälla tills vidare, skall arbetstagaren
underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad efter
anställningstidens utgång.
Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande
tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom två
veckor efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan
väckas inom två veckor efter det att tiden för underrättelse
gick ut.
41 § Den som vill
kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk
som grundar sig på bestämmelserna i denna lag skall underrättamotparten
om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande
handlingen företogs eller fordringen förföll till betalning.
Har en arbetstagare inte fått något sådant besked om skadeståndstalan
som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, räknas tiden i
stället från den dag då anställningen upphörde. Avser
arbetstagarens yrkande brott mot 4 § första stycket, räknas tidsfristen
från anställningstidens utgång.
Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande
tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader
efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas
inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick
ut.
42 § Lämnas
inte underrättelse eller väcks inte talan inom den tid som föreskrivs
i 40 eller 41 §, har parten förlorat sin talan.
Rättegången
43 § Mål
om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. Mål som avses i
34--36 §§
skall handläggas skyndsamt.
Ett yrkande om beslut enligt 34 § tredje stycket, 35 § andra stycket
eller 36 § andra stycket får inte bifallas utan att motparten har
beretts tillfälle att yttra sig. Om ett dröjsmål skulle medföra
risk för
skada, får dock domstolen omedelbart bifalla yrkandet att gälla till
dess annat beslutas. Beslut som en tingsrätt har meddelat under
rättegången får överklagas särskilt. Lag (1994:1046).
Övergångsbestämmelser
1984:510
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas på lokala
kollektivavtal som träffas därefter.
1984:1008
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Avtal om permittering, som
har ingåtts före lagens ikraftträdande, är utan verkan
i den mån avtalet
innefattar avvikelse från den nya lagen.
1989:428
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter
gäller
fortfarande i fråga om dem som efter ikraftträdandet kvarstår
i arbete i
ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.
1989:963
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
Har underrättelse eller varsel lämnats före ikraftträdandet
om att
en tidsbegränsad anställning skall upphöra, tillämpas även
efter
ikraftträdandet äldre föreskrifter.
1990:1357
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1991.
2. Den nya bestämmelsen i 5 § gäller endast anställningsavtal
som har
ingåtts efter lagens ikraftträdande. Beträffande tidigare sådana
anställningsavtal tillämpas även efter ikraftträdandet den
äldre
bestämmelsen.
3. I fråga om arbetstagare som fyller 65 år före den 1 maj
1991
tillämpas 33 § första stycket i den äldre lydelsen.
1993:718
Denna lag träder i kraft 1 juli 1993. Äldre bestämmelser tillämpas
fortfarande om uppsägningstiden har börjat löpa före
ikraftträdandet.
1993:1496
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
2. har upphävts genom lag (1994:1685).
3. Såvitt avser anställningsförhållanden som råder
när denna lag
träder i kraft skall arbetsgivaren, om arbetstagaren begär det, inom
två månader därefter lämna sådan information som
avses i 6 a §.
4. Bestämmelserna i 7 § tredje stycket och 18 § andra stycket i deras
nya lydelse skall bara tillämpas i fråga om omständigheter som
arbetsgivaren har fått kännedom om efter det att den nya lydelsen
har trätt i kraft. I annat fall tillämpas bestämmelserna enligt
den
äldre lydelsen.
5. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas
i
samband med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande
i
arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist,
om
förhandlingen har begärts före lagens ikraftträdande.
1994:1685
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Lagen skall dock inte tillämpas beträffande en övergång
av ett
företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som inträffat
före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas
i
samband med förhandling enligt lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet i fråga om uppsägning på
grund av
arbetsbrist, om förhandlingen har begärts före lagens
ikraftträdande.
1996:1424
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § den 1 juli 1997, i fråga
om 5 § andra stycket den 1 januari 2000, och i övrigt den 1 januari
1997.
2. För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 januari
1997
gäller 11 § i sin äldre lydelse.
3. För den som har förvärvat företrädesrätt till
återanställning
enligt 25 § före den 1 januari 1997 gäller 25 § i sin äldre lydelse.
4. Vid tillämpning av bestämmelserna om anställningstid i 15
§
första stycket och 25 § första stycket bortses från anställningstid
före den 1 januari 1995.
- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - -
- - -