Taxeringslag
(1990:324)
Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:1261
Nedan återges i utdrag 1 kap, 4 kap, 6 kap och övergångsbestämmelser 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
(Register; ingår ej i lagen)
1 kap. Inledande bestämmelser
4 kap. Taxeringsbeslut
   Årlig taxering
  Skönstaxering   
  Omprövning
   Eftertaxering
5 kap. Särskilda avgifter
   Skattetillägg
   Föreningsavgift
   Befrielse från särskild avgift
   Beslut om särskild avgift
   Övriga bestämmelser om särskild avgift
6 kap. Överklagande
Övergångsbestämmelser



1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att
ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

1. inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

3. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

4. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall
som avses i 2 § första stycket 1-5 och 7 nämnda lag,

5. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda
avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat
följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning
av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän
förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om
förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall
framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483).
Lag (1999:1261).

2 § Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller
även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1994:1744) om
allmän pensionsavgift. Lag (1997:947).

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma
betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen
(1999:1229) och lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också
på handelsbolag och dödsbon.

Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet
som har beskattningsrätt. Lag (1999:1261).

4 § I lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
finns bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgifter till
ledning för taxering. I fråga om debitering, redovisning och
betalning av skatt gäller bestämmelserna i skattebetalningslagen
(1997:483). Lag (1997:494).
-----------------

4 kap. Taxeringsbeslut

1 § Taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering,
omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut.

Den skattskyldige skall utan dröjsmål underrättas om innehållet i ett
taxeringsbeslut, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet är
till den skattskyldiges nackdel skall han underrättas om hur han kan
begära omprövning av eller överklaga beslutet.

Årlig taxering

2 § Skattemyndigheten skall varje taxeringsår fatta
taxeringsbeslut före utgången av november på grundval av de uppgifter
som lämnats enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter samt vad som i övrigt framkommit vid utredning
enligt 3 kap. Lag (1996:654).

2 a § Grundläggande beslut om årlig taxering får fattas genom
automatisk databehandling i det fall skälen för beslutet enligt 20 §
första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223) får utelämnas.
Lag (1994:766).

3 § Kan skatt eller underlag för att ta ut skatt inte beräknas
tillförlitligt på grund av att den skattskyldige, trots att han varit
skyldig att lämna självdeklaration, inte avgett någon sådan, eller på
grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall
skatten eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp
som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet
(skönstaxering). Lag (1992:1660).

4 § Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får
taxeringsbeslut fattas på grundval av den, även om förutsättningarna
enligt 2 kap. 11 och 13 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i alla
delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om
näringsverksamhet. Lag (1992:1660).

5 § Skattemyndigheten skall inte ta upp en inkomst till
beskattning hos en skattskyldig för vilken grundläggande beslut
om årlig taxering fattas senast den 15 augusti taxeringsåret om
den skattskyldige gör sannolikt att det efter denna tidpunkt
kommer att finnas förutsättningar för att han inte skall vara
skattskyldig för inkomsten på grund av bestämmelserna i 3 kap.
9-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). I det fall
grundläggande beslut fattas efter den 15 augusti gäller
motsvarande om den skattskyldige gör sannolikt att nämnda
förutsättningar kommer att finnas efter utgången av november
taxeringsåret. Lag (1999:1261).

6 § Skattemyndigheten får avstå från att vid taxeringen avvika från en
självdeklaration, om avvikelsen skulle avse endast ett mindre belopp.

Omprövning

7 § Skattemyndigheten skall ompröva ett taxeringsbeslut i en fråga som
kan ha betydelse för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande
med det allmänna, om den skattskyldige begär det eller om det finns
andra skäl. Att omprövning skall ske när den skattskyldige överklagat
ett taxeringsbeslut framgår av 6 kap. 6 §.

Om något grundläggande beslut om årlig taxering inte har fattats får
taxering ske genom omprövning.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett
beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

8 § Om en fråga som avses i 7 § har avgjorts av allmän
förvaltningsdomstol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan.

Omprövning på begäran av den skattskyldige

9 § Vill den skattskyldige begära omprövning av ett beslut, skall han
göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten
före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före
utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett
taxeringsbeslut som är till hans nackdel eller skattsedel eller annan
handling med uppgift om skattens storlek, får han ändå begära
omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han
fick sådan kännedom.

Har den skattskyldige inom den tid som anges i första eller andra
stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en annan
skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän
förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då
omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med
uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller
domstolen.

10 § Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den
skattskyldige eller hans ombud, får skattemyndigheten utfärda
föreläggande om att undertecknande skall ske med påföljd att omprövning
annars inte görs.

11 § Även om tiden för begäran om omprövning har gått ut, får ett beslut
om skattetillägg på begäran av den skattskyldige omprövas, så länge
beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har
vunnit laga kraft.

11 a § En begäran om omprövning som avser särskild
skatteberäkning för ackumulerad inkomst får göras efter
utgången av den tid som anges i 9 §, om denna begäran föranleds
av en skattemyndighets taxeringsbeslut eller av en allmän
förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering. En sådan begäran
skall ha kommit in till skattemyndigheten inom ett år från det
att beslutet meddelades. Lag (1999:1261).

12 § Trots bestämmelsen i 8 § får en fråga som har avgjorts av länsrätt
eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om
beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande
som har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skattemyndigheten

13 § Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut,
får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel
meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången
av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av

1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän
förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat
taxeringsår eller annan skattskyldig,

2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller
ändring i fastighetstaxering,

3. skattemyndighets beslut om fastighetstaxering enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

4. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som
avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut
får skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant
ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den
taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit
laga kraft. Lag (1999:1261).

14 § Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige
får, utom i fall som avses i andra stycket samt i 16 och 17 §§, inte
meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har den skattskyldige inte gett in självdeklaration i rätt tid, får ett
omprövningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av
den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får
meddelas inom ett år från den dag självdeklarationen kom in till
skattemyndigheten, dock senast före utgången av det femte året efter
taxeringsåret.

Eftertaxering

15 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 14 §
första stycket under de förutsättningar och på det sätt som anges i
16-22 §§ (eftertaxering).

16 § Eftertaxering får ske om den skattskyldige

1. i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet
lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,

2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller

3. underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller
infordrad upplysning trots att han är uppgiftspliktig

och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att
ett taxeringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans
make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som
sambeskattas med honom blivit felaktigt eller inte fattats.
Lag (1997:328).

17 § Eftertaxering får också ske

1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat
uppenbart förbiseende,

2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande
enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig,

3. när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som
anges i 13 § andra stycket 1-4,

4. när en förening eller ett registrerat trossamfund inte har
genomfört en investering inom den tid som har föreskrivits i
ett sådant beslut som avses i 7 kap. 12 § inkomstskattelagen
(1999:1229) eller inte har iakttagit ett annat villkor i
beslutet. Lag (1999:1261).

18 § Eftertaxering enligt 16 § samt 17 § 1 och 2 får ske
endast om den avser belopp av någon betydelse.

Eftertaxering får inte ske om beslutet med hänsyn till
omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om
skattemyndigheten tidigare fattat beslut om eftertaxering
avseende samma fråga. Lag (1999:1261).

19 § Skattemyndighetens beslut om eftertaxering skall meddelas före
utgången av femte året efter taxeringsåret om inte annat anges i 20--22 §§.

20 § Beslut om eftertaxering enligt 17 § 3 får meddelas även
efter den tid som anges i 19 § men senast sex månader efter det
beslut som föranleder ändringen.

Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i
omprövningsärende eller mål om taxering får meddelas efter den
tid som anges i 19 § men senast inom ett år från utgången av
den månad då skattemyndighetens eller domstolens beslut i
ärendet eller målet vunnit laga kraft.

Om den skattskyldige har avlidit, får beslut om eftertaxering
inte meddelas efter utgången av det andra året efter det
kalenderår då bouppteckningen efter honom gavs in för
registrering. Lag (1999:1261).

21 § Har den skattskyldige på sätt som anges i 14 § andra stycket
skattebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott
som avser hans beskattning eller har åtal väckts mot honom för sådant
brott, får beslut om eftertaxering för det år som brottet avser meddelas
av skattemyndigheten även efter utgången av den tid som anges i 19 §.
Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för
sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skattebrottslagen.

Beslut om eftertaxering får i fall som avses i 12 § skattebrottslagen
också meddelas efter utgången av den tid som anges i 19 §.

Beslut enligt första stycket skall meddelas före utgången av
kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgärderna först
vidtogs. Beslut enligt andra stycket skall meddelas före utgången av
kalenderåret efter det år då åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen
vidtogs. Har den skattskyldige avlidit skall dock beslut om
eftertaxering meddelas inom sex månader från dödsfallet.

Beslut enligt första stycket skall, utom i fall som avses i 12 §
skattebrottslagen, undanröjas av skattemyndigheten, om åtal inte väcks
på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om
brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har
väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.

22 § Vad som sägs i 21 § tillämpas också beträffande en juridisk persons
beskattning, om åtgärd som avses i 21 § första stycket har vidtagits mot
den som har företrätt den juridiska personen eller om fall som avses i
12 § skattebrottslagen (1971:69) föreligger beträffande honom.

Beslut om taxeringsåtgärder

23 § Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol
meddelat beslut i ett mål om taxering fastställa den
skattskyldiges beskattningsbara inkomst eller beskattningsbara
förvärvsinkomst och överskott eller underskott i inkomstslaget
kapital och vidta de taxeringsåtgärder i övrigt som föranleds
av domstolens beslut. Lag (1999:1261)

24 § har upphävts genom lag (1992:1186).

5 kap. Särskilda avgifter

Skattetillägg

1 § Om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under
förfarandet har lämnat en uppgift till ledning för taxeringen
och uppgiften befinns oriktig, skall en särskild avgift
(skattetillägg) tas ut. Detsamma gäller, om en sådan uppgift
har lämnats i ett mål om taxering och uppgiften inte har
godtagits efter prövning i sak.

Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av
den mervärdesskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som
avses i 1 kap. 1 § första stycket 1-5 som, om den oriktiga
uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den
skattskyldige eller hans make eller, i fråga om
förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med honom, eller,
vad gäller mervärdesskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats
honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha
medfört sådant underskott av en näringsverksamhet eller i
inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall
skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en
fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den
oriktiga uppgiften medfört.

Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent
eller, vad gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när
den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med
ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för
skattemyndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten
före utgången av november taxeringsåret.

Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tio procent
eller, vad gäller mervärdesskatt, fem procent av underlaget,
när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed
jämställd fråga. Lag (1999:1261).

2 § Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom
skönstaxering, påförs den skattskyldige skattetillägg.
Tillägget beräknas på den skatt som till följd av
skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som
annars skulle ha påförts honom. Medför skönstaxeringen att
sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget
tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret minskar, skall
skattetillägget i stället beräknas på ett underlag som utgör en
fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen
medfört. Vid beräkningen skall dessutom bestämmelserna i 1 §
andra stycket tillämpas. Till den del skönstaxeringen
innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige
skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelserna i 1 §.

Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på
grund av utebliven självdeklaration och självdeklaration inte
kommit in trots att föreläggande sänts ut till den
skattskyldige. Tillägget beräknas på den skatt som till följd
av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt
som skulle ha påförts enligt de uppgifter som den skattskyldige
på annat sätt än muntligen kan ha lämnat till ledning för
taxeringen. Innefattar skönstaxeringen att ett vid tidigare
taxering fastställt underskott av en näringsverksamhet eller i
inkomstslaget tjänst utnyttjas helt eller delvis, skall
skattetillägg beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel
av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört.
Har den skattskyldige på annat sätt än muntligen till ledning
för taxeringen redovisat underskott av en näringsverksamhet
eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret
och medför skönstaxeringen att sådant underskott minskar, skall
skattetillägget beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel
av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört.
Lag (1999:1261).

2 a § Underlag för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till
invändningar rörande annan fråga än den som föranlett tillägget.
Lag (1991:1902).

3 § Beslut om skattetillägg enligt 2 § andra stycket skall undanröjas
om en självdeklaration har kommit in till skattemyndighet eller allmän
förvaltningsdomstol före utgången av året efter det då beslutet
fattades.

Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före
utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett
beslut om skattetillägg eller skattsedeln eller någon annan handling med
uppgift om skattetilläggets storlek, skall skattetillägget undanröjas om
en självdeklaration har kommit in inom två månader från den dag han fick
sådan kännedom.

4 § Skattetillägg tas inte ut

1. vid rättelse av en felräkning eller misskrivning som
uppenbart framgår av självdeklarationen eller av något annat
meddelande från den skattskyldige som inte är muntligt,

2. vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av
tjänst eller kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat
göras med ledning av kontrolluppgift som skall lämnas utan
föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter och som varit tillgänglig för
skattemyndigheten före november månads utgång taxeringsåret,

3. i den mån avvikelsen avser bedömning av ett yrkande, såsom
fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller
tillgång, och avvikelsen inte gäller uppgift i sak,

4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig
uppgift.

Första stycket 2 gäller inte i fråga om kontrolluppgift enligt 3
kap. 32 c, 44 eller 45 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter. Lag (1997:494).

Föreningsavgift

5 § Om deklarationsskyldig inte har kommit in med
självdeklaration inom föreskriven tid eller har han endast
lämnat en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den
uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering,
skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan
avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra
skattskyldiga med 500 kronor.

Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna
självdeklaration, inte kommit in med deklaration senast den 1
augusti under taxeringsåret eller har han dessförinnan endast
kommit in med en självdeklaration med så bristfälligt innehåll
att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för
taxering, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp
som anges i första stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig
som har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven
tid men som inte följt ett föreläggande att avge en särskild
självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet.

Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en
deklarationshandling, som inte är behörigen undertecknad eller
som inte är i form av ett elektroniskt dokument, tas
förseningsavgift ut endast om bristen inte avhjälps inom den tid
som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas
avgiften enligt första stycket.

Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första
och andra styckena gäller också för den som utan att vara
deklarationsskyldig är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap.
25 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
eller särskild uppgift enligt 2 kap. 26 § samma lag. Vad som
sägs om deklaration gäller då sådan uppgift eller särskild
uppgift. Lag (1997:494).

Befrielse från särskild avgift

6 § Den skattskyldige skall befrias helt från särskild avgift

1. om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha ett
sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande
erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som
ursäktlig,

2. om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig
med hänsyn till uppgiftens art eller någon annan särskild
omständighet, eller

3. om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den
särskilda avgiften.

Den skattskyldige får befrias helt från skattetillägg även när
det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller
underlåtenheten är obetydligt. Lag (1997:494).

7 § Bestämmelserna i 6 § skall beaktas även om något yrkande om
befrielse inte har framställts, i den mån det föranleds av vad
som förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift.
Lag (1997:494).

Beslut om särskild avgift

8 § Beslut om eftertaxering får inte avse enbart särskild avgift, utom i
fall som avses i 4 kap. 17 § 1.

9 § Utöver vad som följer av bestämmelserna i 4 kap. får beslut om
skattetillägg fattas på sätt som anges i 10 och 11 §§ .

10 § Beslut efter utgången av året efter taxeringsåret om påförande av
skattetillägg på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende skall
meddelas samtidigt med beslutet i omprövningsärendet.

Beslut om påförande av skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål
om taxering får meddelas inom ett år från utgången av den månad då
domstolens beslut vann laga kraft.

11 § Ändras ett taxeringsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg
skall skattemyndigheten vidta den ändring av beslutet om skattetillägg
som föranleds av taxeringsbeslutet. Lag (1991:1902).

Övriga bestämmelser om särskild avgift

12 § Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige
har avlidit.

Vid tillämpning av 7 kap. 4 § får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer meddela befrielse från
särskild avgift. Lag (1997:328).

13 § Särskild avgift påförs enligt skattebetalningslagen
(1997:483). Skattetillägg som inte uppgår till 100 kronor,
påförs inte. Särskild avgift tillfaller staten.

Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomst påföras skattetillägg på undandragen skatt
efter skilda procentsatser uträknas först skatten på summan av
de undanhållna beloppen. Skatten fördelas sedan vid
tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den kvotdel
som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de
sammanlagda undanhållna beloppen.

Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när någon skall
påföras skattetillägg efter skilda procentsatser på undandragen
skatt i annat fall än som avses i andra stycket. Vid beräkning
av skattetillägg på minskning av underskott av en
näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst skall underlaget
vid tillämpning av de skilda procentsatserna fördelas efter den
kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de
sammanlagda undanhållna beloppen.

Skall skattetillägg påföras efter skilda procentsatser och
beräknas på såväl undandragen skatt som minskning av underskott
av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst görs
beräkningen med tillämpning av andra och tredje styckena på de
båda underlagen var för sig. Lag (1999:1261).

6 kap. Överklagande

Överklagande av skattemyndighetens beslut

1 § En skattemyndighets taxeringsbeslut i en fråga som kan ha betydelse
för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande med det allmänna
får överklagas hos länsrätten av den skattskyldige, riksskatteverket
och, i fråga om beslut om taxering till kommunal inkomstskatt, kommunen.

Den skattskyldige får också överklaga beslut att avvisa en begäran om
omprövning av taxeringsbeslut.

2 § Föreläggande vid vite och beslut om taxeringsrevision får inte
överklagas.

Den skattskyldiges överklagande

3 § Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången
av det femte året efter taxeringsåret. Om taxeringsbeslutet har
meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som
beslutet avser och den skattskyldige har fått del av beslutet efter
utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två
månader från den dag då den skattskyldige fick del av beslutet.

Den skattskyldige får överklaga ett taxeringsbeslut även om det inte
gått honom emot.

4 § Även om tiden för överklagande har gått ut, får ett beslut om
skattetillägg överklagas så länge beslutet i den taxeringsfråga som
föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

5 § Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt
tid. Har överklagandet kommit in för sent, skall myndigheten avvisa det,
om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Överklagandet skall inte avvisas, om förseningen beror på att
skattemyndigheten har lämnat den skattskyldige en felaktig underrättelse
om hur man överklagar.

Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden
kommit in till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller
till en allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet skall då omedelbart
översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om
den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

6 § Skattemyndigheten skall snarast ompröva det överklagade beslutet.
Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 5 § eller
hinder mot omprövning föreligger enligt 4 kap. 8 §.

Ett överklagande förfaller, om skattemyndigheten ändrar beslutet så som
den skattskyldige begär.

Om myndigheten ändrar beslutet på annat sätt än den skattskyldige begär,
skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det,
får myndigheten lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla
överklagandet.

7 § Om överklagandet inte avvisas enligt 5 § eller förfaller enligt 6 §,
skall skattemyndigheten överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut
och övriga handlingar i ärendet till länsrätten. Om det finns särskilda
skäl får överklagandet överlämnas till länsrätten utan föregående
omprövning.

Riksskatteverkets eller kommuns överklagande

8 § Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist
som enligt 4 kap. gäller för beslut om omprövning på initiativ av
skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag
då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering och yrkas
ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kommit
in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

9 § Om riksskatteverket har överklagat ett taxeringsbeslut, skall därav
föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.

Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut

10 § Länsrättens beslut avseende skattemyndighets beslut att avvisa
en begäran om omprövning såsom för sent inkommen får inte
överklagas. Lag (1994:467).

11 § Har den skattskyldige hos länsrätten överklagat skattemyndighetens
taxeringsbeslut, får myndigheten överklaga länsrättens beslut, om det
innebär att den skattskyldige har fått helt eller delvis bifall till sin
talan.

12 § Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller
kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i
målet.

13 § Om den skattskyldige överklagar länsrättens eller kammarrättens
beslut, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag
då han fick del av beslutet.

Om länsrättens beslut överklagas av skattemyndigheten, riksskatteverket
eller kommunen, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från
den dag beslutet meddelades. Detsamma gäller om riksskatteverket eller
kommunen överklagar kammarrättens beslut. Lag (1990:1138).

14 § Om någon har överklagat ett beslut av länsrätt eller kammarrätt,
får även någon annan som haft rätt att överklaga beslutet ge in ett
överklagande, trots att den för honom gällande tiden för överklagande
gått ut. Ett sådant överklagande skall ges in inom en månad från
utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha
gjorts.

Återkallas eller förfaller det första överklagandet av någon annan
anledning, förfaller också det senare.

Företrädare för det allmänna m.m.

15 § Om en skattskyldig överklagar ett beslut, förs det allmännas talan
i länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar
riksskatteverket, skall det allmännas talan föras av verket.

Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten.

16 § En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att i
allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende
eller en viss grupp av ärenden. Ett sådant uppdrag får ges endast om den
andra myndigheten medger det.

Riksskatteverket får ta över uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol
föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av
ärenden.

Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att
företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

17 § Riksskatteverket får inom den för verket gällande tiden för
överklagande föra talan till den skattskyldiges förmån. Verket har då
samma behörighet som den skattskyldige.

Handläggning vid domstol

18 § En talan får inte ändras i andra fall än som anges i 19 och 20 §§.

Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan
eller, utan att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en
ny omständighet till stöd för sin talan.

19 § Klaganden får framställa ett nytt yrkande om inte en ny fråga
därigenom förs in i målet.

I mål i länsrätten får klaganden dessutom, inom den tid som gäller för
överklagande, föra in en ny fråga som har samband med den fråga som
skall prövas, om länsrätten finner att frågan utan olägenhet kan prövas
i målet.

20 § I ett mål om taxering får klaganden föra in en fråga om
skattetillägg som har föranletts av den taxeringsfråga som är föremål
för prövning, om domstolen finner att skattetilläggsfrågan utan
olägenhet kan prövas i målet.

21 § Om domstolen i fall som avses i 19 § andra stycket och 20 § inte
tar upp den nya frågan till prövning får rätten överlämna den till
skattemyndigheten för omprövning.

22 § Om det finns fler frågor i samma mål, får särskilt beslut meddelas
i någon av dem trots att handläggningen i övrigt inte har avslutats.

23 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, får särskilt beslut
ges över en av flera omständigheter som var för sig har omedelbar
betydelse för utgången i målet eller över hur en viss uppkommen fråga,
som främst angår rättstillämpningen, skall bedömas vid avgörandet av
saken.

När särskilt beslut meddelas bestämmer rätten med hänsyn till
omständigheterna om talan mot beslutet skall föras särskilt eller endast
i samband med talan mot rättens slutliga avgörande i målet. Om rätten
bestämmer att talan skall föras särskilt, får den förordna att målet i
övrigt skall vila till dess det särskilda beslutet har vunnit laga
kraft.

24 § Vid handläggningen i länsrätt och kammarrätt av mål om särskild
avgift skall muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det.
Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns anledning att
anta att avgift kommer att tas ut.
---------------------

övergångsbestämmelser

1990:324

1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 då taxeringslagen
(1956:623) skall upphöra att gälla. Den nya lagen tillämpas första
gången på ärenden och mål som avser 1991 års taxering.

2. Den gamla lagen skall fortfarande tillämpas på ärenden och mål
avseende 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i den gamla lagen
sägs om länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet skall från och med
den 1 januari 1991 gälla skattemyndighet. Straffet för brott mot 120 §
andra stycket i gamla lagen skall i stället för böter, högst femhundra
kronor, vara penningböter. Lag (1991:314).

3. Bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3 kap. 8 § i den nya lagen om vem som
får besluta om taxeringsrevision tillämpas i fråga om beslut om
taxeringsrevision som fattas från och med den 1 januari 1991.

4. I mål som anhängiggörs hos regeringsrätten från och med den 1 januari
1991 skall riksskatteverket föra det allmännas talan. Bestämmelserna i 6
kap. 13 § andra stycket, 16 § tredje stycket och 17 § i den nya lagen
gäller därvid. Lag (1991:695).

1990:580

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering.

1990:1138

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas såvitt avser 6
kap. 13 § från och med 1991 års taxering och i övrigt från och med 1992
års taxering. Äldre bestämmelser i 1 kap. 1 § första stycket 9 gäller
dock till och med 1992 års taxering.

1991:695

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Bestämmelsen i 5 kap. 1 §
tillämpas första gången vid 1991 års taxering och bestämmelsen i 1 kap.
1 § tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

1991:1902

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Såvitt avser andra
bestämmelser än 4 kap. 18 § andra stycket och 5 kap. 6 § första stycket
tillämpas lagen första gången vid 1992 års taxering.

1992:1660

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering såvitt avser 4 kap. 3 § och i övrigt vid 1995 års
taxering.

1993:944

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.

1993:1562

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.

1994:219

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 1
kap. 1 § gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som
belöper på tid före ikraftträdandet.

1994:467

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om revisioner som har beslutats före
ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 3 kap. 13--14 c §§ och 6
kap. 10 § tillämpas dock om handlingar och uppgifter begärs
undantagna efter ikraftträdandet.

1994:486

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas från och med
1995 års taxering.

1994:766

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering.

1994:1625

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Val enligt den nya lydelsen skall äga rum första gången år 1998.

3. Löpande uppdragsperiod för de ledamöter som har valts enligt
äldre bestämmelser skall vara fyra i stället för tre år.

1994:1681

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.

1996:654

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

1996:1333

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första
gången vid 1999 års taxering.

1996:1612

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.

1997:328

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första
gången vid 1998 års taxering.

1997:494

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.

2. De nya föreskrifterna i 1 kap. 4 § och 5 kap. 13 § tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.

3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 2 § tillämpas från och med
den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter skall dock fortfarande
tillämpas i fråga om 1998 och tidigare års taxeringar.
Lag (1997:1035).

4. De nya föreskrifterna i 5 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ tillämpas
första gången vid 1998 års taxering.

1997:947

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.

1997:1028

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Såvitt avser
bestämmelserna i 5 kap. 1 § tillämpas lagen första gången vid
1997 års taxering.

1999:1096

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1999. I fråga om den som är skyldig att föra
räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall 3
kap. 8 § även därefter tillämpas i sin äldre lydelse.

1999:1261

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering.
- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - - - - -